Barnkonventionens dag

I dag är det Barnkonventionens dag. Det var 1989 som FN:s generalförsamling antog "Konventionen om Barnets rättigheter", så nästa år firar Barnkonventionen 20 år.

På Åland antog landstinget (som det hette då) den finländska anslutningen till FN:s konvention om barnets rättigheter den 25 mars 1991.

När jag jobbade på Rädda Barnen var denna dag en högtidsdag, en dag som var tydligt inringad i almanackan. Så ska det vara även nu som anställd hos landskapsregeringen. I jobbet som ungdomskonsulent är Barnkonventionen ett ständigt aktullet dokument. Särskilt artikel 12 som ger rätt för barn och unga att komma till tals och ges respekt för sina åsikter i frågor som berör.

Nedan finns en insändare som jag skrev i samband med att Barnkonventionen firade 15 år här på Åland:


Barnkonventionen är barnens lag

Måndagen den 25 mars 1991 var en historisk dag för Ålands barn. Det var då som Ålands landsting antog den finländska anslutningen till FN:s konvention om barnets rättigheter. Lagutskottets ordförande Gunnevi Nordman problematiserade i sitt anförande kring ett godkännande av Barnkonventionen:

”Konventionen om barnets rättigheter känns angelägen, mer angelägen än många av de konventioner som vi här i landstinget behandlat genom åren. Trots att vi här på Åland säkert är närmare intentionerna i artikeln än många av de över 100 staterna som har skrivit under fördraget finns det nog skäl att fråga om vi helt kan leva upp till andan och meningen, om vi faktiskt alltid och i alla avseenden värnar om barnets rättigheter ur barnets synvinkel och med tanke på barnets bästa, för det är det som är syftet med konventionen. Det är väl säkert så att vi många gånger rör oss ute i gränslandet.”


15 år med barnens lag
I år firar landskapet Åland alltså 15 år med FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den kallas i dagligt tal. Rädda Barnen vill i samband med denna bemärkelsedag lyfta fram konventionen och påminna om de åtagande som Åland antog i landstinget den 25 mars 1991. Ingen annan konvention om mänskliga rättigheter har någonsin fått så stor uppslutning världen över som Barnkonventionen. De stater som har anslutit sig till Barnkonventionen, dvs ratificerat konventionen, har åtagit sig att använda alla resurser som man har för att uppfylla den.


Unikt traktat
Barnkonventionen är indelad i 54 artiklar, varav 41 behandlar rättigheter. Konventionen är ett unikt traktat som innehåller såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De fyra grundläggande principerna i konventionen är:

1) Icke diskriminering
Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2)

2) Barnets bästa i främsta rummet
Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3)

3) Överlevnad och utveckling
Barn och unga ska få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6)

4) Demokratiartikeln
Barn och unga ska få komma till tals och ges respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12)


Barnets bästa
Artikel 3 i Barnkonventionen slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid allt beslutsfattande och alla åtgärder som rör barn. Konventionen ställer krav på att någon form av prövning av barnets bästa skall göras inför alla beslut som rör barn. Beslutsfattare ska följaktligen grunda alla beslut som rör barn enligt principen om barnets bästa, så även på Åland.


Barnkonsekvensanalys
För att säkerställa principen om barnets bästa önskar Rädda Barnen att alla beslut som rör barn ska grundas på en barnkonsekvensanalys. Denna analys kan kort sägas vara en prövning innan ett beslut är fattat, av de konsekvenser som beslutet kan få för det barn eller den grupp barn som berörs. En viktig del i en sådan bedömning är barnets egen åsikt. När det gäller att höra barnets åsikt har Barnkonventionens artikel 12 fastslagit att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör barnet. Detta rör allt från barnets inflytande i familjen, i skolan, i lokalsamhället till barns allmänna villkor i världen. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör ett barn ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Detta kan ske direkt eller genom företrädare utgående från barnets ålder och mognad.


Arbete återstår
Ålands ambition att som en självstyrande del av Finland besluta att anta FN:s konvention om barnets rättigheter var ett steg mot ett bättre samhälle för våra barn. Lagutskottets dåvarande ordförande Gunnevi Nordmans fundering kring om Åland kan leva upp till konventionens intention är fortfarande aktuell. Implementeringsprocessen av Barnkonventionen har kommit en bit på vägen, men fortfarande återstår hårt arbete. Att investera tid, energi och pengar i att förbättra för barn och unga är inte bara lovvärt utan en skyldighet under åländsk, finsk och internationell lag. Rädda Barnen på Åland r.f. vill med denna skrivelse påminna om de åtaganden som, så väl den stat vi tillhör, liksom det självstyrande landskapet har förpliktat sig att uppfylla.